Uppvaknande kan vara jobbit dagen efter kvällen före, när
spegelbild liknar en neandertalare och panna är ett enda djupt veck, då vill
man bara tänka att ”jag ska aldrig dricka mer” men det är ju nästan värre tanke
än statistik, en förbannad lögn helt enkelt.

Fernet, P2 och Kapten Morgan är inte hälsokost direkt så då
får man ta det som blir dagen efter men trevligt var det med vägen , cest la vie. Man blir vad
man dricker ..! Dagen gick ut på få tillbaka livsandarna i boet, när jag vid
13tiden lyckades tröcka ner lite mat så var jag färdig för bingen, inget att
sätta emot bara låta sanden verka i ögonen.

När jag vaknade till liv vid 17tiden kollade jag läget med
hockeygubba om det satt på Maxigrillen och spisa mat & titta tv men de var
hemmavid så då kom frågan om samling på grillen efter match, det var ju en
tanke men i samma veva kom ett mess från paradiset om att gå på Accept på
Trägår’n , det blev jobbit att fatta beslut, dessa val.

Bakis, folkskygg och en massa folk var inget som lockade
just då men Jeppan skulle inte ge sig med sitt tjöt och någonstans föddes en
tanke att PIGG skulle jag bli av lite heavy metal sådär rakt av bara, så jag
tog på mig för att möta den brötiga tillställningen. Toppade klädseln med min Motörheadmössa
kvällen till ära.

Kom ner till Trägår’n vid en tio över sju först på plats och
lätt dallrig, frågade vakt om det fanns biljetter kvar och han fråga
kassakillen sen var det bara att spatsera in, betala samt hänga av sig.

En rockersdam hon försökte leka haj , sluta sina ögon för
att gå före mig i jackkön , tjöta lite med na’ sedan va striden över , sicka e
! =)

Hade innan detta tjabbat på min bror Niclas kompis Glenn,
han verkade vara redo för att rocka denna kväll.

En före detta bandmedlem från Hammerfall var på plats, även
Oscar Dronjak stod framför mixerbordet och gunga sitt hår. Jädrar sicket ös .

Krille och Granis slöt också upp efter en stund redo för stagediving
och headbänging. En go gäng var samlade.

Trodde att jag såg Mr Nikon på balkong men det var HELT fel.
Sorry! =)

Ramm va la inget utöver det vanliga men vem blir profet i
sin egen hemstad, man fick skakat igång rocktarmen i vilke fall, sedan när de
var klara var det dags för tysken att kliva å scen, men vart var UDO? Det enda
som påminde om honom i lokalen var en T-tröja med hans nya band på. Jenkaren
lyckades dock med sin raspiga röst fylla upp Udos frånvaro. Att säga vilken låt
som var bäst ger ett hm på läpparna.

Den skallige gitarristen slängde några plektrum ut i
publikhavet åt Oscars håll när han upptäckt denne , jag såg att ett gled under
mixerbord i riktning åt mitt håll skulle den kunnat landa men ah den fastna nog
under mixerbordet tänkte jag. När sista låten spelades så tittade jag ner på
golvet bland plastglas , snus och utspilld öl … DÄR låg ett plektrum, snabb som
en haj dök jag ner på golvet , Jonas var beredd att ta mig i krage sa han
efteråt HEHE .. YES jag fick tag på ett av dessa plastbitar från mina forna
idoler , sedan åkte vi hem !

/Fredde Spandex